Första advent
Och allt är bara kaos! Hemmet ser ut som sju svåra år (vilket jag är väldigt känslig för), jag är stressad och telefonen ringer stup i ett av folk som skriker och ska tjata samtidigt som Signe vill prata och hunden vill gå ut. Mitt i allt inser jag att det är första advent och jag har inte en julpinal framme och jag måste göra gröt åt Signe.
Jag bryter ihop och gråter på sängen och Einar tar som den prins han är tag i allt samtidigt som han tröstar mig.
Jag har sån TUR som träffat dig!
Jag älskar dig!
Vilken klippa du har fångat:)
Lilla maja.. va du har stora känslor! Julen är inte precis lugnets tid va? ;) kram