Lördagen

Jag håller på bryta ihop. Vissa av er förstår. Andra inte. Jag är en liten för tillfället och jag önskar inget hellre än att jag tog tag i den som kunde vara min starka halva och hjälpa mig när han erbjöd sig. Jag var helt enkelt inte färdig. Jag hade problem med ett ex och visste inte riktigt om jag kunde lita på dig efter alla rykten om hur och vem du var. Ska jag än en gång få lägga mig och inse att jag låtit andras prat, åsikter och rykten förstöra min syn på människor och därmed sabba fina relationer som jag behöver? Jag orkar inte. Jag har en egen åsikt nu. Jag har varit en fin flicka som du borde väntat på och jag är ledsen om jag vilselett dig. Men jag är ännu mer ledsen att du inte höll mig hårdare. Jag vill att du aldrig släpper mig. Jag vill vara med dig fast du är trött. Jag vill vara med i den här galna världen där man inte verkar kunna lita på nån. Jag vet inte ens vilka jag känner längre. Finns det någon där ute som får mig att känna mig mindre ensam så är det du. Jag kommer alltid vara din vän oavsett vad som händer. Jag kommer finnas här när du behöver någon att gömma dig för att glömma. Jag kommer förstå. All ensamhet förstår jag. Mer än nåt annat och jag vill fylla din ensamhet! Hur ska jag få dig att förstå att jag är här?

Puss/ M



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

frokenmmm

Fröken M, music and Rock n´roll!

RSS 2.0