Lillördag
Ja nog fan är det lillördag iaf! Dock inte så som ni andra kanske "firar"
Jag kom hem från Sollefteå och Kramfors vid 21 och sen dess har vi tryckt i oss; chips, dipp, cola, pannkakor, godis och sett en film. "A walk to remember" (fick dock bara i mig 2 godisar, ett chips med dipp och EN ynka pannkaka?)
Jag var lite smått besatt i den filmen förr men har inte sett den på säkert 7 år nu så jag hade totalt glömt den (vilket var exakt vad jag ville, för maken till tragisk film alltså!) vilket var rätt skönt. Jag grät lika mycket nu som sista dock. Den där filmen är verkligen magisk! Och tragisk! VARFÖR utsätter vi tjejer oss för sådana filmer? Alla vet att människor som i denna film inte existerar. Killar ramlar inte bara in i vårat liv och räddar oss från vårat öde! Det händer bara inte. Hur mycket vi än vill!
Innan jag gjorde slut med Erland var jag en typiskt singel tjej. Men sen jag insåg hur underbart det var med någon som älskar en och bryr sig om en så jag tror att jag bllivit något av en sucker för romantik och kärlek.
MOBBA MIG INTE! Jag får också förändras..
Men blev det här till nåt bättre? Jag tror jag hellre är en känslosam bitch faktiskt.. Då blev man iaf inte gråtfärdig och känslig av musik/film..
Ja vad har jag gjort då?
Jo jag har varit i Sollefteå för ovanlighetens skull, var med bror och jobbade och fikade en jäkla massa med gubbarna från åkeriet och från Antes företag. Riktigt mysiga dagar! Nästa gång jag åker dit (nästa helg) följer Wictoria med också. Sandra med om jag får som jag vill.
Jag älskar verkligen det där stället! Folk är glada i kassorna och hejar och pratar, något som dom är dåliga på i STORA Sundsvall. Inte för att vi är otrevliga här. Mer för att vi är rädd för att den vi hälsar på skulle vara otrevlig skulle jag tro. Nej, tacka vetja Norrland. Så långt norrut man kan komma. Hemavan hellst :)
I Kramfors åt vi på Zylos, eller, mamma, pappa, Pilla, Ante, Miira och My åt. Jag blev ledsen (som jag alltför ofta blir) och sprang ut på en 7 km lång promenad innan vi fick maten. Gick vilse ett par gånger men lyckades efter 3,5 kalla km träffa en dam som gjorde mig sällskap tillbaka in till Kramfors centrum. Där hittade Ante mig och jag satte mig i mammas och pappas bil och åkte till Sundsvall.
Visade sig förretsen att hennes brorson är en bekant till mig från förr. Världen är bra liten..
Men nu är min semester officielt slut. Klockan är över 00 och jag ska upp för att släpa mig iväg till 8 långa timmar på mitt jobb. Inte för att jag inte gillar mitt jobb. Mer för att jag känner att jag vill träffa folk, jag är redo att å vidare nu.
Nej sova var det ja.. Alltid lika svårt att ta mig i säng nu för tiden. VAD kan det bero på?
Wictoria *HOST*
Vi ses imorrn mina kära läsare! Ni betyder mer än ni tror.
Puss, M
Såg ditt inlägg på Fejjan Haldor. JAAAAAAAAAAA! Snyftfilm, du och jag, SNART! Jag bjuder på ost, kex, vindruvor och vin!
Ps. jag MÅSTE sluta skriva så långa inlägg!
Jag kom hem från Sollefteå och Kramfors vid 21 och sen dess har vi tryckt i oss; chips, dipp, cola, pannkakor, godis och sett en film. "A walk to remember" (fick dock bara i mig 2 godisar, ett chips med dipp och EN ynka pannkaka?)
Jag var lite smått besatt i den filmen förr men har inte sett den på säkert 7 år nu så jag hade totalt glömt den (vilket var exakt vad jag ville, för maken till tragisk film alltså!) vilket var rätt skönt. Jag grät lika mycket nu som sista dock. Den där filmen är verkligen magisk! Och tragisk! VARFÖR utsätter vi tjejer oss för sådana filmer? Alla vet att människor som i denna film inte existerar. Killar ramlar inte bara in i vårat liv och räddar oss från vårat öde! Det händer bara inte. Hur mycket vi än vill!
Innan jag gjorde slut med Erland var jag en typiskt singel tjej. Men sen jag insåg hur underbart det var med någon som älskar en och bryr sig om en så jag tror att jag bllivit något av en sucker för romantik och kärlek.
MOBBA MIG INTE! Jag får också förändras..
Men blev det här till nåt bättre? Jag tror jag hellre är en känslosam bitch faktiskt.. Då blev man iaf inte gråtfärdig och känslig av musik/film..
Ja vad har jag gjort då?
Jo jag har varit i Sollefteå för ovanlighetens skull, var med bror och jobbade och fikade en jäkla massa med gubbarna från åkeriet och från Antes företag. Riktigt mysiga dagar! Nästa gång jag åker dit (nästa helg) följer Wictoria med också. Sandra med om jag får som jag vill.
Jag älskar verkligen det där stället! Folk är glada i kassorna och hejar och pratar, något som dom är dåliga på i STORA Sundsvall. Inte för att vi är otrevliga här. Mer för att vi är rädd för att den vi hälsar på skulle vara otrevlig skulle jag tro. Nej, tacka vetja Norrland. Så långt norrut man kan komma. Hemavan hellst :)
I Kramfors åt vi på Zylos, eller, mamma, pappa, Pilla, Ante, Miira och My åt. Jag blev ledsen (som jag alltför ofta blir) och sprang ut på en 7 km lång promenad innan vi fick maten. Gick vilse ett par gånger men lyckades efter 3,5 kalla km träffa en dam som gjorde mig sällskap tillbaka in till Kramfors centrum. Där hittade Ante mig och jag satte mig i mammas och pappas bil och åkte till Sundsvall.
Visade sig förretsen att hennes brorson är en bekant till mig från förr. Världen är bra liten..
Men nu är min semester officielt slut. Klockan är över 00 och jag ska upp för att släpa mig iväg till 8 långa timmar på mitt jobb. Inte för att jag inte gillar mitt jobb. Mer för att jag känner att jag vill träffa folk, jag är redo att å vidare nu.
Nej sova var det ja.. Alltid lika svårt att ta mig i säng nu för tiden. VAD kan det bero på?
Wictoria *HOST*
Vi ses imorrn mina kära läsare! Ni betyder mer än ni tror.
Puss, M
Såg ditt inlägg på Fejjan Haldor. JAAAAAAAAAAA! Snyftfilm, du och jag, SNART! Jag bjuder på ost, kex, vindruvor och vin!
Ps. jag MÅSTE sluta skriva så långa inlägg!
Kommentarer
Trackback
